| Genombrottssmärta vid cancer Omkring 80 procent av alla personer med cancer lider periodvis av akuta smärtepisoder, så kallad genombrottssmärta, på engelska ”break-through pain” eller ”incident pain”. Genombrottsmärta innebär en eller flera återkommande smärttoppar dagligen, trots att patienten har regelbunden smärtlindring mot sin bassmärta. Genombrottssmärta kan vara relaterad till rörelser eller till fysiologiska funktioner som andning, sväljning, vattenkastning eller tarmtömning. Den kan också vara procedurrelaterad vilket innebär att smärtan orsakas av en diagnostisk eller terapeutisk intervention som till exempel benmärgspunktion eller såromläggning. I över hälften av fallen finns dock ingen känd utlösande orsak vilket gör genombrottssmärtan oförutsägbar och mycket svår att hantera för patienten. Genombrottssmärta når ofta sitt maximum inom 2-5 minuter och klingar av inom 30 minuter. Den är många gånger outhärdlig i intensitet och för både patient och anhöriga har den en tydlig negativ inverkan på livskvaliteten. Konsekvenser av genombrottssmärta Okontrollerad smärta påverkar sömn, fysiska aktiviteter, sociala relationer, stämningsläge och, inte minst, förmågan att hantera en redan svår livssituation. Patienter med genombrottssmärta har ett betydligt större antal smärtrelaterade läkarkontakter och akuta intagningar, än patienter utan genombrottssmärta. Detta påverkar inte bara vårdkvaliteten utan innebär även extrakostnader för sjukvården. Behandling av genombrottssmärta är därför mycket angeläget. Inom cancervården är det idag ett eftersatt problem. Olika smärttyper Cancerrelaterad smärta orsakas oftast av tumörtillväxt som skadar frisk vävnad, men den kan också uppkomma i samband med själva cancerbehandlingen. Vid en vävnadsskada aktiveras smärtreceptorer som skickar signaler in i centrala nervsystemet vilket ger upphov till smärtupplevelse. Denna smärttyp är den vanligaste typen av cancerrelaterad smärta och här fungerar vanliga smärtlindrande läkemedel som paracetamol, anti-inflammatoriska läkemedel (NSAID) och morfinliknande preparat. Smärta kan också uppkomma genom direkt tryck på nerver eller nervrötter, en smärttyp som kallas för neuropatisk smärta. Neuropatisk smärta kan vara känslig för behandling med morfinliknande preparat, men kräver oftast tilläggsbehandling med speciella läkemedel som också används mot epilepsi eller depressioner. För att undvika att nervsystemet skadas, vilket på sikt kan leda till mycket svåra och långvariga smärttillstånd, är det viktigt att smärtbehandling sker så tidigt och så aggressivt som möjligt. |
|||
